Det här är så jävla svårt. Du vet att jag älskar dig. Du får inte göra något dumt. Jag tror nog inte jag skulle klara mig utan dig riktigt. Det enda jag känner för att göra nu är att slå sönder tangentbordet.. Men försöker hålla det inne. Slutar med att jag själv går sönder då.. Tappar en skruv eller något. Fast har väl inte många kvar nu. Jag kan inte vara glad nu. Och jag är ledsen för att jag försöker skämta bort saker för att få dig på bättre humör. Helvete. Jag är ledsen för att jag inte kan finnas för dig som andra kan. Jag är ledsen att jag inte är så bra att prata med. Jag är väldigt bra på att lyssna, men grymt dålig på att svara på saker. Försöker ge så mycket råd som möjligt men åh.. Fan..